Okej, jag är
on a mission.
Monstret har givit mig ett uppdrag, eller det var snarare undertecknad som fiskade efter ett ... Så jag ska berätta litet för er om fem olika saker. Well,
voici:
Först av allt vill jag berätta för er om
monster. Egentligen känner jag bara ett, och dess pappa. Jag är själv matte till ett monster, och samtidigt, äh, det är litet komplicerat ... Monster är högst fascinerande varelser. Det gäller bara att aldrig göra fel i dess närhet. Litet jobbigt, men efter ett tag lär man sig att monster visar sin tillgivenhet på litet andra sätt än vad andra varelser gör. Så till alla monstermattar där ute kan jag bara ge rådet att hålla ut; ditt antagande ska visa sig fruktbart.

Monstermat (och Max såklart)!Nästa ämne är
linguistics! Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag vill göra vad jag kan för att ta bort alla kladdiga stämplar från detta ämne. Jag hamnade i lingvistikens vackra och litet mystiska värld av en slump egentligen. Efter att ha droppat receptarieutbildningen (och kanske mina sista chanser till förvärvsarbete i detta liv) ville jag läsa franska på universitetet och pratade med en studievägledare som tyckte att det var bäst att börja plugga ett språk som man var bra på, eftersom språkstudier på universitetet kan vara tämligen hårda, så jag valde det språk jag var bäst på. Svenska alltså ... Sedan när två år av underbara svenskastudier hade tagit slut, ville jag ha mer mer mer (och franskan hade jag glömt bort en smula) och tog min tillflykt till lingvistiken. Först hade jag (tack vare främst kissen och P-fjant) otroliga fördomar om lingvister. Jo, men ni vet. Rollspelare med svärd och kåpor som pratar japanska med sina japanska on-line-flickvänner. De vanliga fördomarna, liksom. Och. Nog finns det en del sådana. (Antagligen ganska många.) Men det gör inget för lingvistik är så otroligt fascinerande. jag menar, språket är ju liksom allt runtomkring oss. Det finns så många aspekter av lingvistik och så många kontaktpunkter med andra discipliner som till exempel filosofi, kognitionsvetenskap, psykologi, semiotik (och därmed mode etcetera etcetera), biologi, fysiologi, historia, sociologi, politik och ja egentligen allting som överhuvudtaget involverar språk, det vill säga det mesta ... Finns det egentligen ett ämne som står längre ifrån den ljusskygge, folkskygge urtypslingvisten med svärd?
Jörg Zinken for life!Okej, över till
fabulousness. Hmm. Jag antar att det ligger i släkten att uppskatta sådant som är fabulous ... Dock tycker jag inte att jag själv är särdeles
fabulous! (Men om någon annan tycker det, så blir jag såklart smickrad ... Jag tycker om vackra saker, och jag är intresserad av ytan både hos mig själv och andra. Jag skulle önska att jag bara kunde sätta på mig endast litet rött läppstift och känna mig alldeles
stunning, men det gör jag inte! Jag har alltid varit oerhört självmedveten, vilket har gjort stora delar av mitt liv väldigt jobbiga. Jag kan fortfarande drabbas av tanken att jag är fulast i hela världen, fast jag vet att det inte är sant. När jag tittar på bilder av mig själv som barn slås jag av hur himla smal (och söt!) jag var, trots att jag då trodde att jag var tjock (!) och ful. Jag önskar att jag hade sett det då. Det är antagligen på grund av alla dessa år när jag trodde att jag var fulast (och att alla andra också tyckte det såklart!) och negligerade mig själv som jag bryr mig så mycket om skönhet nu. Och jag behöver komplimanger (men bara ärliga såklart!), annars är jag tillbaka där, fulast ... Jag älskar kläder och smink och får den mesta av min fabulousinspiration från gamla filmer med
Catherine Deneuve. Jag har som musor liksom.
Sophie Ellis-Bextor är ett bra exempel. Jag kommer ett reportage i Select, tror jag, med Theaudience, och Sophie var så sjukt snygg och så sjukt ung (arton?) och man tänkte ju att det inte kunde sluta där ...
Sophie!Sedan,
cooking. Jag har lagat mat så länge jag kan minnas. Ett av mina första matlagarminnen, typ, var från när vi bodde på
Erik Dahlbergsgatan, så jag måste ha varit åtta eller nio år kanske. Jag gick till
Konsum och köpte en
avokado. Antagligen en väldigt omogen avokado. Ingen var särskilt sugen på att äta min avokado till kvällsmat kan jag säga. Jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde med den. Och jag vet inte vad som gav mig idén till att köpa en avokado. Jag hade aldrig ätit någon innan. För mina egna pengar dessutom. Annars köpte jag mycket
fruktte på den tiden.
Liptons påste. Jag har alltid varit ytterst fascinerad av frukt. Bilder av frukt, riktig frukt. Exotisk frukt köpte jag mycket ett tag som liten. Jag ville prova alla konstiga frukter en gång. Annars bakade jag mycket redan som liten. Jag kanske började baka själv när jag var sju eller åtta år. Annars så älskar jag att laga mat, men inte till mig själv. Och jag lagar alltid för ett helt kompani. Jag lagar dock mycket mycket mycket mindre mat än för ett par år sedan. Jag tror det är sedan monstret kom in i mitt liv, och hjälpte till! Och jag har släppt det där att vara så sabla duktig hela tiden. Jag har varit duktig nog i mitt liv! Innan tyckte jag mest om att laga efterrätter, men nu lagar jag mer "riktig" mat.
Energität föda från Ryfors.Slutligen,
blommor. jag älskar blommor! Särskilt sådana som doftar gott! Mina favoriter är luktärter, rosor, freesia, jasmin, påskliljor, tulpaner (och alla andra vårlökar!), aspidistra (
Asti forever!), syren, hägg, körsbärsblom (och äpple, päron, plommon etcetera), mimosa, ranunkel, liljekonvaljer, luktvioler, gardenia och säkert en massa andra som jag inte kommer på just nu!
Luktärter från Vogue, hösten 2008.