Pink frost

I dag lyssnar vi mest på French Navy med Camera Obscura. Namnet på nästa OPI-kulör, kanske? Förena förra och förrförra hösten ... (Russian Navy, Siberian Nights och A Oui Bit of Red funkar bra fortfarande!) Texten är annars litet som mitt liv är mest hela tiden:


Och mer fint:


Jaa, jag tycker allt att Camera Obscura har utvecklats åt ett bra håll. De är alls inte bara bleka Belle and Sebastian-kopior.


Nya skivan!

Just nu känns våren mest som The Stars of Track and Field med Belle and Sebastian. Liksom trevande, men magisk. Men våren är alltid, alltid bäst i teorin, vilket är synd. Men jag är övertygad om att det finns platser där våren även i praktiken är som den är i teorin. Bara just inte här.

Vidare retar jag mig på människor som tycker att det är "så himla fint" med svartvita kort. Det räcker liksom att de är svartvita. (Till exempel om någon modebloggare visar sina "outfitbilder" i svartvitt en dag; då är det, enligt kommentarerna, helt plötsligt så mycket känsla i de gamla tråkiga framförspegelnbilderna.) Å, svartvitt! Allt blir liksom så himla mycket mer mystiskt och spännande! (Och ja, jag vet att man inte borde bry sig om människor, vars estetiska (och övriga) ideal får en att vilja krypa ur sitt eget skinn. Det var bara en reflektion.)


Vilken ful och färgglad bild!


Stilfullt!

Om jag hade ett hårsprejföretag vet jag förresten vem jag skulle använda i mina annonser! (Det har jag vetat länge.)


Ni visste det, eller hur?