Pink frost

Förresten, bästa citatet från Frasier (eller okej, det finns massor, men ett av dem):

Frasier: Star Trek is just a TV show.

Noel: So was Brideshead Revisited!

Frasier: You're angry, so I'm going to ignore that!

Tönten och jag tittade på Brideshead Revisited-filmen. Det blev ju litet hafsigt, men helt okej ändå. Sedan såg vi Den amerikanske vännen, originalversionen (Der Amerikanische Freund). Jag hänger aldrig med i sådana filmer. Men kodväxlingen är het.


Charles, Julia och Sebastian.


Man på tåg med hund i Der Amerikanische Freund.

Jag har återupptäckt Etienne Daho. Det känns sjukt mycket att gå till campus i Linköping tidigt på morgonen (när det antagligen var kallt, det är nästan alltid kallt) och att säkerligen sedan gå hem och värma händerna på spisplattan. Jaa. Apropå det så är det snö här nu, och det stämmer ju, att den första snön alltid är vitast, alltså. Det är som att det är liiitet lättare att gå upp ur sängen. man kan tro att det är solen som skiner, fast det egentligen är snön. Och det är ju litet vackert.


Etienne med sin fågel.

Nu när jag har en fungerande dvd-spelare, tror jag att jag ska titta på Rohmers sommarfilm. Jag fick en sådan ryslig lust att se den. Jag vet inte varför. Jag vill titta på Catherine med. Jag och tönten tittade på litet Brideshead Revisited i alla fall.


Gaspard (Melvil Poupaud!), och en av hans många kvinnor!

Jag har levt med min amerikanska playlist sedan valnatten. Den är bra. (Jag kör litet nationskvotering.) Jag vill titta på dvd, men min dvd-spelare är inte medgörlig. Helt plötsligt är jag oerhört sugen på att se hela mitt dvd-bibliotek på en gång ... Särskilt Georgy Girl (av någon anledning) och Brideshead Revisited (det är ju höst!) och Riket och Skins och Belle de jour. Det är ju typiskt. Jag får bildgoogla Catherine Deneuve och läsa om tredje säsongen av Skins på Wikipedia i stället (och säga att jag ska se Brideshead Revisited-filmen på bio, men aldrig göra det ...). Jaa. Annars känner jag för att läsa Richard Yates. Så att man har några referenspunkter när man ser Kate och Leo återförenas på bio någon gång nästa år ...


Georgy Girl!


Skins!


La sirène du Mississipi!


Cassie! (Ååå, sista avsnittet första säsongen!)

Å jag har så mycket att göra. Först ska jag skriva tio sidor till Philosophy of Science for Linguists-kursen. Sedan ... allt annat. Men det regnar ute, så det gör inte så mycket. Och om man känner sig litet ledsen, är det ju bara att tänka tillbaka på vår fabulösa kväll på Grand i går. Det var sjuuukt fräscht.


Ett bättre sätt att tillbringa en söndag?

Om man lyssnar på musik samtidigt som man pluggar kan man låtsas att man är på disko i stället. Bra att jag har återupptäckt Renaud, tänker jag.


Eller hur!

Det finns så lustiga fåglar i Lunds stadspark. Förutom de fina dammfåglarna finns det burar med konstiga fåglar. (Första gången jag såg dessa fåglar var med min sambo, innan jag själv flyttade till Lund för första gången.Det är nästan fem år sedan!) Lunds stadspark lämpar sig ytterst väl för lördagspromenader. Man blir glad av lustiga fåglar.

I kväll ska tönten och jag dricka en flaska Bordeaux, och äta resterna av världens godaste räksoppa. Kanske blir det litet Brideshead Revisited med ... Och det är ju kanelbullens dag, så jag har tagit fram en påse bullar ur frysen!


Sebastian, Aloysius och Charles.

Men först litet studerande. Jag har mycket att stå i. Muntlig redovisning i Philosophy of Science for Linguists på torsdag, och en Mambaanalys som ska in nästa måndag (och sedan muntlig redovisning i Grammatik i teori och praktik och sedan hemtenta i samma ämne och skriftlig redovisning av Philosophy-kursen) ...

Efter att man sett Brideshead Revisited och The Great Gatsby, kan man ju helt enkelt inte undgå att bli en smula påverkad av allt. Andan, dansen och, kanske framförallt, kläderna. 20-tal, liksom 60-tal funkar ju liksom alltid. Nu har jag funnit mig själv förälskad i de skira, hudnära pastellerna. Och var hittar man inte mer inspiration till detta, om inte i pre-fall-visningarna från de stora modehusen. Tillåt mig att presentera det bästa av de blekta pastellerna, förhösten 2008 ...




Nina Ricci.


Balenciaga.

Förresten, gissa vad jag köpte i går i videoaffären!



Nu behöver jag inte gå ut på hela vintern.